Microsoftgrundaren och filantropen Bill Gates har gått in med riskkapital i ett företag som utvecklar den nya generationens kärnkraftsteknik, Generation IV. Det har väckt stor uppmärksamhet runt om i världen.

När världens rikaste man, Microsoftgrundaren Bill Gates, 2005 förklarade att han tänkte skänka bort sina miljarder, gick en chockvåg genom världens miljardärkretsar; man kunde liksom höra hakorna falla i Davos. På ett ögonblick hade Bill Gates gjort det moraliskt tveksamt att shoppa Gulfstreams och söderhavsöar. Sedan dess har den ena efter den andra av världens rikaste kommit ut som engagerade filantroper och Bill and Melinda Gates Foundation har blivit världens största välgörenhetsstiftelse. 
   Stiftelsen satsar stora belopp på utbildning och hälsoprojekt i tredje världen. Exempelvis nya vacciner, preventivmedel, malariabekämpning och hiv-projekt. Kort sagt insatser som ska hjälpa de fattigaste två miljarder människorna på jorden. 

Härom året chockade Bill Gates världen igen, när han berättade att han har gått in med riskkapital i ett företag som utvecklar ny kärnkraftsteknik. På nätet finns flera intervjuer med Bill Gates där han berättar varför. Det verkar helt enkelt handla om klimatfrågan. Kärnkraft är en av få storskaliga energiformer som är koldioxidneutral, och den enda som kan byggas var som helst. 2010 sade han så här:
   ”Energi- och klimatfrågan är extremt viktiga för de fattigaste människorna, faktum är att det är viktigare än för någon annan på den här planeten. För när klimatförändringarna blir värre betyder det att de får många år när deras grödor inte växer, när det kommer för mycket regn eller alldeles för lite regn.”
   Just därför anser Bill Gates att det är logiskt att engagera sig i energifrågan:
   ”Vi släpper ut mer än 26 miljarder ton koldioxid varje år i världen. För varje amerikan handlar det om ungefär 20 ton, för människor i fattiga länder är det mindre än ett ton. Det är ett genomsnitt på 5 ton för varje person på vår planet, och på något sätt måste vi börja förändra saker och ting.”

Till år 2050 är målet att världen ska släppa ut 80 procent mindre koldioxid än vi gjorde 1990. Men just nu ser det målet avlägset ut. Bill Gates säger att mänskligheten behöver energimirakler om de målen ska kunna nås.
   ”Nästan allt som producerar energi i dag, förutom förnyelsebar energi och kärnkraft, orsakar också utsläpp av koldioxid. Så det som vi måste göra på global nivå är att skapa ett nytt system. Vi behöver energimirakler.”
   Kanske kan kärnkraften vara en del av lösningen på problemet.
   ”Kärnkraften har den stora fördelen att mängden energi per atom är ungefär en miljon gånger större än kol eller naturgas.”
   Bill Gates har valt att investera i TerraPower, ett företag som utvecklar en variant av fjärde generationens kärnkraftsteknik. Förra året sade han så här i en intervju med Wall Street Journal:
   ”Det som jag investerar i, inte för att jag förväntar mig att tjäna massor med pengar, utan för att tekniken är koldioxidneutral och siffrorna ser så bra ut, är en Generation IV-design.”

Dagens reaktorer använder mindre än en procent av den energi som faktiskt finns i kärnbränslet. För Bill Gates är poängen med nästa generations reaktorer, Generation IV, att de kan återanvända kärnavfall flera gånger och på det sättet ta vara på betydligt mer av energin.
   ”Den del av uranet som är fissilt, som alltså bryts sönder när man bombarderar det med neutroner, är ungefär 0,7 procent. Och när du bryter sönder en uranatom får du en miljon gånger mer energi än du får när du bränner en kolmolekyl. I princip så bränner dagens reaktorer bara de där 0,7 procenten. Konceptet för TerraPower-reaktorn är att vi både förbränner och skapar nytt bränsle i reaktorn. Vi tar de 99,3 procenten uran som man vanligtvis inte gör något med och konverterar det till plutonium.”

Bill Gates vill också gärna betona att dagens moderna simuleringsteknik ger helt nya möjligheter än när dagens reaktorer konstruerades.
   ”Möjligheterna till digital simulering är så mycket bättre i dag. När man exempelvis byggde reaktorn i Fukushima, var möjligheten att simulera saker väldigt begränsad. Vi kan ta vår reaktor och simulera jordbävningar av styrka tio på Richter-skalan, vulkaner som får utbrott över anläggningen, tidvattensvågor som passerar och titta på resultatet och sedan kan vi säga: OK, här behöver vi lägga till lite mer betong.”
   Bland annat därför anser han att Generation IV-reaktorerna kommer att vara betydligt säkrare än något som någonsin byggts.
   ”Generation III innebär en betydligt mycket bättre säkerhet, om än inte hundraprocentig säkerhet. Generation IV – vems reaktormodell som än kommer att byggas så kommer den att innebära radikalt bättre säkerhet än i dag.”

Text: Sofia Hillborg  |  Foto: Aftab Alam Siddiqui/AP/Scanpix


Fakta /TerraPower
Den teknik som TerraPower utvecklar kallas Travelling wave. Grundprincipen handlar om att återanvända kärnbränsle och att i en och samma reaktor både bränna bränsle och konvertera om det till nytt bränsle så att inga bränslebyten behövs. Reaktorn kör på i år efter år och bränner bränslet om och om igen tills bara en mycket liten mängd avfall finns kvar. 
   Svenska reaktorforskare anser att idén är spännande, men tror inte på TerraPowers sätt att lösa de tekniska problemen. På senare tid har TerraPower bytt inriktning och verkar nu i stället satsa på en mer konventionell Generation IV-lösning, troligen en mindre natriumkyld snabbreaktor, som eventuellt också kan konvertera avfall till nytt bränsle.


Bill Gates arbete i tredje världen
Microsoftgrundaren Bill Gates är i dag världens näst rikaste man och har förbundit sig att ge bort 95 procent av sin förmögenhet. Bill and Melinda Gates Foundation grundades 1994 och är i dag världens största filantropiska stiftelse, med ett kapital på mer än 36 miljarder dollar och också flera andra stora bidragsgivare som exempelvis Warren Buffet. 

Stiftelsen har lyckats uppnå goda resultat, kanske bland annat på grund av att man driver välgörenhetsarbetet efter affärsmässiga principer. Varje projekt utvärderas hårt så att varje krona kan styras mot de projekt som ger störst effekt för mottagarna. Stiftelsen prioriterar självhjälp, sjukvård och utbildning, och har kunnat visa upp fantastiska resultat inom vissa områden. Tack vare makarna Gates har bland annat kampen mot hiv gjort stora framsteg. Flera länder har lyckats utrota malaria och det finns goda möjligheter att polio, en sjukdom som orsakar förlamning, kommer att vara utrotad till 2018. 

Bill and Melinda Gates Foundation arbetar också för att 120 miljoner kvinnor i Afrika och Sydostasien ska få tillgång till preventivmedel. En kampanj för säkrare sex i Indien beräknas till exempel ha förhindrat att 100?000 människor drabbats av hiv, enligt den respekterade medicinska tidskriften Lancet.

Växthuseffekten hotar vår planet. Men kanske kan den koldioxid-neutrala energin från kärnkraften hjälpa till att vända den negativa utvecklingen. Atomen fick en exklusiv intervju med Agneta Rising, en av världens tyngsta makthavare inom kärnkraftsbranschen. 

I januari blev svenska Agneta Rising generaldirektör för World Nuclear Organisation och en av världens inflytelserika personer inom kärnkraftsbranschen. Agneta Rising var tidigare miljöchef för Vattenfall och är känd för sitt stora miljöengagemang.
   Hur går det ihop med engagemanget för kärnkraft?
   – Kärnkraft är en energikälla som inte orsakar några koldioxidutsläpp eller äventyrar klimatet. Den har bra miljökvaliteter, hög tillförlitlighet och rimlig kostnad. Den kombinerar alla de bästa egenskaperna. 

Agneta Rising säger att ett problem är att kärnkraften mäts med helt andra måttstockar än andra energikällor. Kolkraften dödar tusentals människor varje år, utan större debatt. Kärnkraften, å andra sidan, tenderar att få skulden också för sådant den inte rår för. Många tror exempelvis att det var kärnkraften som förorsakade tusentals människors död i Fukushima, när sanningen är att de tragiska dödsfallen orsakades av jordbävningen och den efterföljande tsunamin.
   – Kärnkraften måste förstås uppfylla de krav som samhället ställer, exempelvis när det gäller säkerhet. Men problemet är att det inte alltid är fakta som styr vid beslut om kärnkraft.
   Nyligen tog exempelvis Tyskland beslutet att stänga sina kärnkraftverk, ett beslut som Agneta Rising är mycket skeptisk till.
   – Väljer man att säga nej till kärnkraft så säger man i princip ja till fossila bränslen. Effekten av det här beslutet är att man nu använder mer fossilt bränsle i Tyskland.

Även om skepsisen mot kärnkraft just nu är stor i vissa europeiska länder, är entusiasmen desto större i världens tillväxtländer. Kina har exempelvis 50 kärnkraftverk under byggnation och kommer snart att vara världens ledande kärnkraftsland. Också länder som Turkiet, Vietnam och Förenade Arabemiraten satsar stort.
   – Hälften av jordens befolkning bor i länder som just nu bygger kärnkraft. Och det finns ett stort stöd för kärnkraften i de här länderna, säger Agneta Rising.
   Men säkerheten då? Kommer de nya kärnkraftsländerna att kunna leva upp till samma höga säkerhetskrav som industrin gör i exempelvis Sverige? 
   – I dag finns det otroligt mycket stöd att få från IAEA och mängder av internationella samarbeten som gör att man kan få hjälp utifrån. De länder som nu ligger i startgroparna för att bygga ny kärnkraft, har det betydligt mer förspänt än vi hade det i Sverige när vi började bygga vår kärnkraft. Deras utgångspunkt är mycket bättre än vår någonsin var. I Förenade Arabemiraten har arbetet till exempel letts av en amerikan, med bland annat svenska experter inkopplade.

Text: Sofia Hillborg  |  Foto: Colourbox


Kort om Agneta Rising
2013 blev svenska Agneta Rising generaldirektör för World Nuclear Organisation. Hon var tidigare miljöchef på Vattenfall och har en bakgrund som sjukhusfysiker och expert på strålskydd. Hon har också grundat organisationen Women in Nuclear som i dag finns i 90 länder. 


Visste du att … 
… På Maldiverna är den högsta naturliga punkten bara 2,5 meter över havsytan? Om klimatförändringarna får havsnivån att stiga ytterligare riskerar landet att försvinna.

Missuppfattningarna i omvärlden om vad som hände i Fukushima är stora.
   – Exempelvis så dog ingen på grund av kärnkraften. Faktum är att ingen ens fick allvarliga strålskador, säger strålningsexperten Eva Forsell Aronsson.

Så vad hände egentligen vid Fukushima och hur ser situationen ut idag? Vi bad Eva Forsell Aronsson, som till vardags är sjukhusfysiker och professor i radiofysik vid Göteborgs universitet, att reda ut begreppen. Hon har ingått i den japanska regeringens internationella expertgrupp.
   – Först och främst ska man vara medveten om att det stora traumat i Japan är tsunamin och jordbävningen. Ingen har avlidit på grund av strålning. Ingen har ens fått akuta strålskador.
   16 000 dog i Fukushima och 4 500 saknas fortfarande. Men de här människorna dog på grund av jordbävningen och den efterföljande tsunamin, inte på grund av kärnkraftsolyckan.

Japan ligger i ett område där flera kontinentalplattor möts och det är relativt vanligt med jordbävningar och jättevågor. Tsunami är ett japanskt ord. Därför är kärnkraftverken i Fukushima konstruerade för att klara jordbävningar. De är också dimensionerade för att stå emot en fem meter hög tsunami. Den 11 mars inträffar dock en jordbävning som ger en tsunami som är uppemot 15 meter hög. Kärnkraftverken klarar jordbävningen, men inte den efterföljande tsunamin.
   – Vallarna som skulle skydda kärnkraftverken var 6 meter höga och det dieseldrivna reservaggregatet som skulle kyla kärnkraftverket vid ett strömavbrott låg på 10 meters höjd. Om vallarna hade varit högre och reservaggregatet istället hade legat bakom kärnkraftverket där marken sluttar uppåt hade haveriet kunnat undvikas.
   När reservaggregatet slås ut går ett kylsystem med batteridrivna ångturbiner igång. Men den kylningen räcker bara några timmar, sedan måste man börja kyla ner reaktorerna manuellt. Bland annat vattenbombas kärnkraftverken med helikopter. Trots alla ansträngningar sker sedan väteexplosioner vid tre av kärnkraftverken. Arbetare utsätts för förhöjda stråldoser under räddningsarbetet.
   – Det låter dramatiskt. Men i verkligheten var det bara sex räddningsarbetare som utsattes för mer än 250 millisievert. De arbetade väldigt bra i Japan på det sättet att de lyckades hålla stråldoserna låga för personalen. Under mars månad arbetade sammanlagt 3700 personer inne på området. De fick i medeltal 22 millisievert per person.

Mer än 100 000 boende evakueras samtidigt inom en radie på två mil från kärnkraftverket.
   – På det sättet förhindrade man att folk fick i sig höga stråldoser. Men man ska komma ihåg att antalet evakuerade på grund av förstörelsen efter tsunamin var mångdubbelt fler.
   Eva Forsell Aronsson har själv varit på kärnkraftverket i Fukushima och sett förödelsen i området.
   – Hus och vägar var förstörda efter tsunamin, så det var naturligt med en evakuering. Men nu har man påbörjat återflyttningen av människor till alla områden inom evakueringszonen där stråldosen är mindre än 20 millisievert per år.
   Just nu pågår saneringen för fullt.
   – I områden under 20 milisievert sanerar respektive kommun. I områden där strålningen är högre än gränsvärdet har regeringen ansvaret. Målet är att stegvis minska området där strålningen är över gränsvärdet. Målsättningen är att de flesta ska kunna flytta hem igen.


Detta har hänt:
Den 11 mars 2011: En rad kraftiga jordskalv inträffar utanför Japans kust. Alla berörda kärnkraftverk nödstoppas. Jordbävningen slår ut strömförsörjningen. Därför startas en dieseldriven nödgenerator för att kyla kärnkraftverken.
   En timme efter jordskalven kommer en 15 meter hög tsunami. Totalt dör 16 000 personer. 90 procent av de döda dör på grund av tsunamin, de andra dör på grund av de bränder och ras som jordbävningen orsakar. 4 500 saknas fortfarande. Inne på själva kärnkraftverket dör dock bara fyra personer, eftersom man nyligen byggt ett skyddsrum för tsunamier. Två personer som arbetar i en travers faller ner när tsunamin kommer. En dör i en kranolycka och en äldre man dör av en hjärtattack.
   Kärnkraftverket är konstruerat för att klara jordbävningar, men är bara dimensionerat för en fem meter hög tsunami. När tsunamin kommer slår den ut reservaggregatet. Istället startas batteridrivna ångturbiner. Denna kylning räcker dock inte till och personalen påbörjar manuell nedkylning. Bland annat vattenbombar man reaktorerna med helikoptrar.
   Japanska myndigheter inleder evakueringen av civilbefolkningen. Mer än 100 000 evakueras inom en två mils radie från kärnkraftverket som en förebyggande åtgärd.
   Samtidigt evakueras omkring en halv miljon människor på grund av de skador som tsunamin orsakat. Infrastrukturen är helt sönderslagen i stora områden, bland annat har 90 000–100 000 bostadshus förstörs.
   Den 12, 14 och 15 mars inträffar väteexplosioner i tre av Fukushimas sex kärnreaktorer, på grund av att kylningen inte räcker till. I samband med explosionerna släpps strålning ut i vattnet och luften.
Under räddningsarbetet vid kärnkraftverken i Fukushima utsätts personal för högre stråldoser än normalt. 6 räddningsarbetare, som i strid med säkerhetsföreskrifterna har tagit av sig andningsmaskerna inne på området, får mer än 250 millisievert. Ingen i personalen får dock skadliga stråldoser. Under mars månad arbetar totalt 3700 personer inne på området. De utsätts i medeltal för 22 millisievert per person.

Text: Sofia Hillborg | Foto: AFP/Scanpix


Så är läget i Fukushima idag:
Evakueringen är avslutad. Man har mätt upp stråldoserna och delat in området efter de olika stråldoser som man får av att vistas där. I områden där stråldosen är över 20 millisievert per år bor inga människor längre. Inom alla andra områden har man påbörjat återflyttning. Målet är att de flesta ska kunna flytta hem igen, även till områdena med högre stråldoser och därför har man påbörjat sanering. I augusti 2013 är målet att strålningen ska ha minskat med 50 procent.


Varför används gränsvärdet 20 millisievert?
Det är ett internationellt accepterat gränsvärde. Att bo i ett område där man utsätts för upp till 20 millisievert per år innebär inga kända hälsorisker.  Det finns områden i världen där människor lever och utsätts för betydligt högre stråldoser. I vissa områden i Indien är exempelvis årsdosen omkring 200 millisievert.


Gränsvärdena för personal vid kärnkraftverk varierar i världen
Gränsvärdet för personal vid svenska kärnkraftverk är 50 millisievert per år, men det kan höjas till 100 i nödsituationer. I Japan är gränsvärdet 250 och i vissa andra länder 500 millisievert.


Hur mycket motsvarar 20 millisievert?
I Sverige utsätts vi för cirka 3–10 millisievert per år beroende på var i landet vi bor. Det har bland annat att göra med berggrunden och förekomsten av radon. Den ”naturliga” genomsnittliga bakgrundsstrålningen utgör 1 millisievert. Inom vården är det vanligt att patienter utsätts för strålning, bland annat genom röntgenundersökningar. En enda datortomografiundersökning ger 10 millisievert. En patient som till exempel genomgår en kranskärlsoperation under röntgengenomlysning kan få betydligt mer än 20 millisievert.

I somras lämnade Vattenfall in en ansökan om att få bygga ny kärnkraft i Sverige. Ansökan består av fyra sidor text. Den kostade 100 miljoner kronor att lämna in. Rätt dyrt, kan tyckas. 

Ja, men kärnkraft ska inte subventioneras i Sverige och därför måste den som vill bygga kärnkraft göra rätt för sig. De här pengarna behövs för att Strålsäkerhetsmyndigheten ska kunna bygga upp resurser för det krävande arbetet att granska en ansökan, säger Mats Ladeborn, chef för kärnkraftsutveckling på Vattenfall.

För enbart själva tillståndsprocessen förknippad med att bygga kärnkraft är en oerhört omfattande historia. Det handlar om en mängd steg och prövningar mot kärntekniklagen, miljöbalken och plan- och bygglagen. Arbetet ska granskas i flera steg av myndigheter och domstolar.
   Hur mycket papper kommer man att producera?
   – Enormt mycket papper. När man skulle bygga ett nytt kärnkraftverk i Finland, så vägde offerten flera ton.
   Arbetet med att ta fram beslutsunderlag om allt från säkerhet, miljö, kostnader och så vidare, beräknas ta 8–10 år. Om Vattenfall därefter bestämmer sig för att bygga och får alla tillstånd, kommer byggandet att ta 5–6 år. Totalt en sisådär 15 år alltså. Men riktigt hur mycket tid som helst har man ändå inte på sig. Någon gång mellan 2025 och 2035 måste nämligen vissa av dagens svenska reaktorer börja fasas ut, och det är därför som Vattenfall vill utreda möjligheten att bygga en eller två ersättningsreaktorer. 

– Mellan 2025 och 2035 kommer 20 TWh kärnkraftsproduktion att fasas ut och frågan är vad man ska ersätta det med. Eftersom processen tar så lång tid är det viktigt att man börjar arbetet redan nu.
   Hur mycket kostar då en kärnkraftsreaktor? Det rätta svaret är: Mycket. Ingen vet, eftersom regelverket ännu inte finns på plats, men bedömare i branschen säger runt 50–60 miljarder för den första reaktorn, något mindre för den andra. Om Vattenfall bestämmer sig för att bygga innebär det alltså startpunkten för ett av de största industriprojekten i modern svensk historia. Det innebär också tusentals nya jobb.
   – Som mest tror vi att projektet kommer att sysselsätta 3?500–4?000 personer under byggtiden.

Text: Sofia Hillborg  |  Foto: Peter Lavén

Förenade Arabemiraten:
Oljelandet satsar på kärnkraft

Världens sjunde största oljeproducent, Förenade Arabemiraten, är just nu i full färd med att bygga fyra kärnkraftverk. 2017 beräknas det första stå klart. 
   Förenade Arabemiraten är inte en demokrati, men redan från början fattade myndigheterna beslutet att göra kärnkraftssatsningen med fullständig transparens gentemot IAEA. Till kärnkraftsprogrammets interntionella rådgivningsorgan, med Hans Blix som ordförande, rekryterade man de främsta internationella experterna för att skapa regelverk och myndigheter. 
   – Det är inga stora skillnader jämfört med den svenska kärnkraftslagen, säger Lars Högberg, tidigare generaldirektör för Statens kärnkraftsinspektion och en av de experter som har anlitats.
   De fyra kärnkraftverken, fyra tryckvattenreaktorer på 1?400 megawatt vardera, levereras av koreanska KEPCO och har ett fast pris på 20 miljarder dollar.
   – Förenade Arabemiraten satsar mycket på att utbilda sina egna medborgare för driften. Bland annat är flera kvinnor antagna till reaktorutbildningen. I grannlandet Saudiarabien får kvinnor inte ens köra bil. Här kommer de snart att köra kärnkraftsreaktorer, säger Lars Högberg.


Tyskland:
Energiewende väcker frågor

Efter Fukushima har Tyskland bestämt sig för att avveckla kärnkraften helt och hållet till 2022. Omställningen kallas Energiewende.
   – Kärnkraften har länge varit en kontroversiell fråga i Tyskland och beslutet har stöd bland en majoritet av befolkningen, säger Håkan Feuk, direktör för marknadsreglering på energibolaget E.ON, som äger flera kärnkraftverk i Tyskland.
   Frågan är hur beslutet ska kunna förenas med målsättningen att minska koldioxidutsläppen med 40 procent till år 2020.
   – Efter Fukushima stängdes 8?000 megawatt tysk kärnkraft av, motsvarande 10 procent av den totala tyska elproduktionen. Den har ersatts av kolkraft, men även av solkraft.
   Men inte heller solenergin är oproblematisk.
   – Ju populärare solenergin blir, desto mer kostar subventionerna för staten och desto dyrare blir energin för dem som inte har egna solceller. Här finns ett fördelningspolitiskt problem eftersom det framför allt är välbeställda personer med egna villor som har råd med solceller. 


Storbritannien:
Kärnkraft för att minska CO2-utsläppen

Storbritannien är tungt beroende av fossila energislag som gas och kol. Hergen Haye på UK Department of Energy and Climate Change har uppgiften att hitta energiteknologier som kan hjälpa Storbritannien att få ner koldioxidutsläppen. Kärnkraft är en av dem.
   – Vi favoriserar inte någon särskild teknologi, utan kommer att satsa på det som kan hjälpa oss att nå låga koldioxidutsläpp och garantera tillgången på energi till den lägsta kostnaden. 

I Storbritannien är energipriserna en stor politisk fråga. 20 procent av invånarna bedöms leva i energifattigdom, det vill säga att de lägger 10 procent eller mer av sina inkomster på energiräkningen.
   – Vi måste ha en kostnadseffektiv lösning. Om vi inte gör någonting så kommer vi inte att nå våra mål, vilket är en 80-procentig minskning av koldioxidutsläppen till 2050. Politiskt sett finns ett brett stöd för kärnkraft i Storbritannien.
   – Också det folkliga stödet ökar. Den stora frågan är i stället det ekonomiska. 


Kina:
Kärnkraftsboom med risker

Just nu bygger Kina fler kärnkraftverk än något annat land i världen. Totalt pågår 27 kinesiska kärnkraftsprojekt. Kina är nämligen i starkt behov av energikällor som inte spär på föroreningar och koldioxidutsläpp.
   Elektriciteten som gör Kinas tillväxt möjlig, kommer i dag framför allt från kolkraftverk, vilket orsakar extrema luftföroreningar. I januari mättes till exempel nivåer på upp till 40 gånger de rekommenderade gränsvärdena i Peking, nästan 1000 mikrogram PM25-partiklar per kubikmeter (att jämföra med Stockholms kommande regler om max 25 mikrogram per kubikmeter). Varje år dör tiotusentals kineser i förtid på grund av den dåliga luften och dödsfallen i lungcancer har femfaldigats. Men frågan är om Kina kan bygga sin kärnkraft tillräckligt säkert. 

Före Fukushima hade Kina storslagna planer på inhemsk innovation och kärnkraftverk med radikal ny design, utvecklade i Kina. Men olyckan i Japan fick Kina att tillfälligt stoppa all kärnkraftsutbyggnad för en genomgripande säkerhetsgenomgång. Nu har kärnkraftsprogrammet startats upp igen, men ser ut att genomföras i något långsammare tempo. Dessutom har myndigheterna ställt in projekt i områden där jordbävningar förekommer och kräver högre säkerhetsstandarder för reaktorerna.

Text: Sofia Hillborg  |  Foto: Colourbox

Nästa generations kärnkraftsreaktorer ska kunna återanvända kärnbränsle. Ett problem är att det ännu inte finns något material som klarar av de extrema temperaturerna. Men nu har en svensk forskargrupp tagit fram en ny superlegering.

Det handlar om en legering som bland annat innehåller aluminium och krom, och ska klara de extrema temperaturerna i en blykyld snabbreaktor.
   – Legeringen har visat sig fungera alldeles utmärkt. Den klarar 550 grader i 10?000 timmar och den står emot korrosion tillräckligt bra, säger Janne Wallenius, professor i reaktorfysik vid KTH.

Ännu återstår att bevisa att den orkar med bestrålningen, men Janne Wallenius är positiv. Och om Janne Wallenius har rätt, att det är den blykylda snabbreaktorn som blir standarden för Generation IV-reaktorerna, så har den stor potential. Just kring denna reaktortyp händer det fler spännande saker ute i världen just nu. Ryska forskare håller nämligen på att utveckla en modulär reaktor baserad på den här tekniken. Den är stor som en container och kan fraktas till den plats där det behövs el för tillfället. 
   – Fast kostnaderna blir höga. Man kan tänka sig det här som en flexibel lösning för att skaffa elproduktion på platser där man inte har tillgång till ett starkt elnät. USA:s militär är till exempel intresserad av att ha den på sina militärbaser.

I princip är designen baserad på en modifiering av den ryska teknik som använts i atomdrivna u-båtar. De ryska forskarna hävdar att den första reaktorn kommer att vara i drift redan 2017. Men säkerheten då?
   – Deras konstruktion baserar sig på mycket robust och välprövad teknik. Dessutom är det så att ju mindre en reaktor är, desto säkrare är den.
   Samtidigt pågår arbete i världens kemilabb för att göra morgondagens kärnbränsle ointressant för aspirerande kärnvapenstater och terrorister. 
   – Om man återanvänder högaktivt avfall gör man det också mindre användbart för kärnvapen. 

Text: Sofia Hillborg  |  Foto: Karin Söderström


Detta är Generation IV:
Ett internationellt samarbetsorgan, Generation IV International Forum, GIF, har tagit fram en lista på de sex mest lovande reaktorkonstruktionerna för nästa teknikgeneration. Tre av dem är snabbreaktorer som kan återanvända kärnbränsle och minska mängden kärnavfall. På det sättet skulle man kunna få ut mellan 100 och 300 gånger mer energiutbyte från samma mängd kärnbränsle. Kärnavfallet skulle också vara radioaktivt under kortare tid; några hundra år i stället för flera tusen år. Vi vet ännu inte vilken konstruktion som kommer att ”vinna”, men just nu ser det mest troligt ut att det blir någon av dessa två:

Natriumkyld snabbreaktor – Tre reaktorer av denna modell finns redan i drift i världen. Natrium är dock ett problematiskt material som reagerar häftigt med vatten, vilket många av oss minns från kemiundervisningen.

Blykyld snabbreaktor – Mindre modeller av denna reaktor användes i sovjetiska, atomdrivna u-båtar (u-båten i filmen ”Röd Oktober” var exempelvis av denna typ). Denna reaktortyp kan göras i form av mindre, isolerade, självgående system. Reaktortypen har dock problem med korrosion. Det svenska forskningsprojektet Genius har tagit fram en metod som kan minska det problemet.